I vår värld idag ges bilden av att lycka är att vara snygg, smart och framgångsrik. Många tankegångar pekar i riktning på jaget, att JAG är viktigast och ska sättas i främsta rummet utan en tanke på hur det påverkar mina medmänniskor. Ta, roffa åt dig och lev för dagen är mottot, vilket gör att livet blir girigt och självcentrerat. Jag menar inte att vi ska strunta i oss själva, men om vi hittar en balans där vi mår bra och är nöjda……då tycker jag att vi har en skyldighet att ge en hjälpande hand även till andra människor omkring oss. Det kan vara så enkelt som att helt enkelt se och lyssna på de människor vi möter, att vara uppmärksam och se andras behov utan att själv vara i centrum. Jag har upptäckt att jag mår bra av att finnas till för andra. Att få ta del av andras berättelser, problem och glädjeämnen gör mig till en bättre och ödmjukare människa. Det har även lärt mig se att mina problem stundtals är oerhört världsliga i jämförelse med den nöd andra människor går och bär på. Jag försöker också sluta att döma och förmana, för vem är jag att sätta mig till doms över en unik livssituation där jag inte har gått en enda cm? Däremot kan jag finnas till hands som bollplank och ventil för den människa som behöver ett stöd i livet. Så låt oss bli till livlinor för varandra och låt oss bära varandras bördor! Vi kan alla hjälpa till att skapa ett bättre samhälle, ett Stockaryd där vi ser och bryr oss om varandra!
2013-06-02
